Fågelhunden

Är man lite nyfiken av sig så blir man tvungen att ta reda på hur saker har förändrats, möjligtvis till det bättre eller är det kanske till det sämre? Däremot är jag helt säker på att man upplever det på olika sätt. Har man dessutom lite fakta att fundera på så blir det kanske ett litet annorlunda perspektiv på saker och ting, ja vad vet jag om det, vi tycker och tänker så olika.

En fråga som diskuteras av och till via olika former av sociala medier är den om det ska fällas eller inte för våra hundar. Det gjorde mig lite intresserad av att jämföra lite då och nu inom den jaktprovsverksamhet som bedrivs inom Svenska Vorstehhundsklubben (SVK). Och visst har det hänt en hel del under de senaste 15 åren som kanske gör att man hamnar i helt nya frågeställningar, frågeställningar som kan bli betydelsefulla i framtiden. Hur vill vi ha det, vad händer i samhället, vad blir det av jakten, hur förvaltar vi våra raser inom SVK när det blåser stundtals rejält när det gäller möjligheten att kunna få komma ut i våra svenska marker, oavsett om det är på fjäll, i skog eller på fält där vi ska jaga eller ordna jaktprov?

Jämförelse mellan 2010 och 2024
Jag tog helt enkelt och jämförde de ordinarie proven från 2010, som måste ha varit ett riktigt glansår för SVK, med de ordinarie proven under 2024 (till viss del även med 2023). Vad har hänt under dessa år? Fälldes det mer förr eller ser det lika ut, nu som då? Förändras provformerna på något sätt? Hur vill vi ha det framåt för att vi ska kunna fortsätta avelsutvärdera våra raser inom SVK enligt de förutsättningar som finns och utifrån vilka hundtyper vi ville ha förr, vilka vi har nu och vilka egenskaper på våra hundar som kommer att vara viktiga i det framtida avelsarbetet?
De prov jag jämförde var de prov som genomförts i ökl och ekl och bara prov där det dessutom var möjligt att fälla vilt. Alltså är inga vårprov med och inte heller några särskilda prov. Har gjort alla jämförelser manuellt med hjälp av Excel, så någonstans har det kanske krupit in något fel men de är högst marginella. Så hur ser då jämförelserna ut?

Som jag skrev tidigare måste 2010 varit ett av de bästa åren när det gällde antalet startande hundar inom SVK. Totalt gjordes 835 starter på de ordinarie höstproven inom klasserna ökl och ekl. Enskilt störst i ökl och ekl var fältproven med 484 starter, fjällprov – 206, samt skogsprov – 147. Under 2024 var de siffrorna för fält 194, skog – 127 samt fjäll endast 56 starter. Kommer minskningen av antalet prov riskera att förändra avelsbasen i framtiden? Vad är ett jaktchampionat värt för en hund som bara startat på prov där inga fällningar är gjorda exempelvis på vårprov? Enligt mig inget alls. Men det är klart, någon kan med sakliga argument naturligtvis motbevis mig och tycker jag förklaringen är rimlig så kan jag helt klart även ändra mig.

Vad finns det för förändringar
Tittar man på förändringarna så har det som sagt skett en markant minskning av ordinarie prov fram tills 2024. Nu vet jag att en lokalavdelning som SVK Jämtland-Västernorrland fortfarande, fast det gått snart fem månader, inte har ett av sina prov redovisade vilket gör att jag blir osäker om det kan finnas andra lokalavdelningar som heller inte har sina prov inrapporterade, så med det sagt så överensstämmer kanske inte de underlag som finns i resultatdatabasen för 2024 fullt ut. I och för sig så finns inte några ordinarie prov alls redovisade för SVK JV 2024 där möjlighet till fällning förekommit, vilket den lokalavdelningen är helt ensam om och med det så är den lokalavdelningen helt utanför min jämförelse också. Ett konstaterande som väcker många nya frågeställningar, eller?
Något som kan komma att bli en utmaning i framtiden, när nu som SVK JV inte längre kan genomföra fjällprov under jakttid, är hur behovet av att kunna pröva våra raser på fjäll på samma sätt som tidigare, fortsatt ska kunna vara möjligt? 2010 genomfördes 206 starter i ökl och ekl på fjäll vilket ska ställas mot 2024 års redovisning av ordinarie prov där endast 56 starter gjordes (2023 – 71 starter). SVK JVs prov utgjorde året 2010, hela 69% av de prov som genomfördes på fjället. Generellt ser man dessutom att när det gäller antal hundar som det fälls för, så är det högre på fjäll än vad det är på fält och i skog. Under 2010 fälldes det för 67% av de hundar som gick till pris, 2023 var andelen 44% och under 2024 fälldes det för de prisplacerade hundarna vid 73% av tillfällena. Detta ska givetvis ställas mot den stora skillnaden av antalet starter men även för 2010 var det en hög procent av de prisplacerade hundarna som fick genomföra en apport på varmt vilt, till skillnad mot en kastad kall fågel. Funderingar på det?

Skillnader fällning skog och fält
När det gäller fällningar i skog så hamnar de 2010 på 32%, 2023 – 35% samt 2024 – 23%. Den största förändring på andelen pristagare vid fällning har skett på fält. 2010 fälldes det för 48% av hundarna som gick till pris, under 2024 var den siffran nere på 26%. Vad har hänt med den stora skillnaden på antalet fällningar på prov mellan 2010 och 2024? Är det en attitydförändring kring fällning eller har kostnader för fälld fågel ökat? Att det vid prov skjuts bom är inget nytt och siffrorna skulle förstås vara lite annorlunda om det fälldes vid varje skottillfälle, så jag har ingen aning om de stora skillnaderna mellan 2010 och 2024 även skulle kunna bero på att skyttarna har blivit sämre, för så kan det också vara förstås?
Att fällningarna i skog och fjäll varierar hänger naturligtvis ihop hur väl fågeltillgången är vid provens genomförande, är det ett bra fågelår eller inte? Däremot på fält är det sambandet mindre, utifrån hur väl kläckningen har gått, utan här tror jag att det handlar mer om på vilket sätt man har tillgång till marker där intresset för bevarande av fältfågel finns.
Prisprocenten mellan de olika fältslagen ligger konstant tämligen lika med en variation mellan 11% upp till 18% för ett första pris oavsett jämförelse år och biotop. Även antalet som går till pris totalt är tämligen lika, 2010 var det 40% av starterna som ledde till någon form av prissättning och för 2024 var det 36% som erhöll något pris. En marginell skillnad med andra ord.

Minskning av fällningar
Utifrån betyget ej för fågel eller ej godkänd så blir det skillnader mellan dessa två parametrar där andelen eff blir betydligt fler i skog medan det däremot på fält är en högre andel av hundar som får med sig ett eg i förhållande till eff. 2024 fick 49% av hundarna som startade på fält eg och 16% eff, till skillnad mot exempelvis skog där andelen eg var 37% och eff 22%. Naturligtvis är det så att flera av de hundar som fick eff hade kanske istället fått eg om de haft fågelkontakt.

Jämför man åren 2010 mot 2024 så kan man notera att det totala antalet fällningar har minskat drastiskt, 2010 fälldes det vid 48% bland de hundar som gick till pris medan det 2024 endast var vid 35% av tillfällena där SVK Malmfälten höjer upp procenttalet markant. Så frågan är, är ett jaktprov i norr något som blir just ett ”jaktprov” där hundarnas hela register av viktiga egenskaper prövas då det är en stor skillnad för en hund att kunna apportera en komplicerad apport där fågeln exempelvis flyger en längre sträcka efter fällning och dessutom att apportera varm fågel, eller ger kastapport med kall fågel samma värde av hundens apportegenskaper? Något som det ändå måste finnas en hel del frågeställningar kring och åter till min tidigare fundering, vad är det för avelsbas vi vill ha och vad är det för hundar vi kommer att behöva?

Lite om rasernas fördelning
Ser man på hur raserna som gått till pris och hur det fördelas mellan 2010 och 2024, så ser man att korthårig vorsteh har ökat från 50% till 64%. Även kleiner münsterländer har ökat från 2010 till 2024 från 9% till 22%. Däremot har strävhåren backat något från 37% till 26%. Övriga raser inom SVK ligger ungefär lika med 1 eller 2% oavsett ras.

Sammanfattningsvis med nya frågeställningar
Eftersom antalet ordinarie prov minskat drastiskt mellan 2010 och 2024 och även pris i kombination med fällning så får jag en tanke på att de ordinarie proven i första hand kanske ska prioriteras för de hundar som ska meriteras där fällning kommer att ske för att inte viktiga avelsegenskaper ska förändras med bland annat risken att vi kan få sämre apportörer?

Kanske vi måste lyfta upp frågan om det ska vara första pris på minst två underlag för att våra hundar ska kunna plocka ut ett jaktchampionat? Inte för att det kanske kan vara enklare för hundar idag att bli JCH utan för att vi behöver hundar som klarar av att jobba under olika premisser gällande väder och vind, förmåga att hålla som jakthund under en längre dag och för att visa att det verkligen vill hitta sina fåglar oavsett underlag och tidsspann? Som vi vill att en duktig jakthund ska klara av.