Den 2 och 3 oktober hade vi den stora förmånen att få träffa fem valpar ur L-kullen, förutom vår egen Iris, på Isaksbo Herrgård i Avesta. Med under de här dagarna var även vår kompis Cicki Jannesson med sin Ganjo’s Kraft, som är född 2021. Totalt blev det sju ekipage som under två dagar hade möjlighet att få en bild av vad det är för individ man har i kopplet och vilket jobb man har att göra framöver. Mesta tiden gick åt till att vara ute på fälten men vi hann med både lite lydnads- och utställningsträning och en kväll med tankar och funderingar kring den kommande apporteringsträningen där både Cicki och Carina kunde ge värdefulla tips inför det arbetet.
Egentligen är valparna i yngsta laget för den här typen av valpträff men vi hade datumet inplanerat sedan ifjol och eftersom vi gärna ville träffa valparna så valde vi att göra det på just Isaksbo. Precis som det alltid är så har man kommit olika långt med sina valpar. Kenth känner väl själv att han inte har Iris riktigt där han egentligen skulle vilja att hon var rent lydnadsmässigt då livet liksom kom emellan och gjorde hans sommar mer eller mindre orkeslös. Men hursom, det är ett grovarbete som kommer att måsta göras om vi nu vill få fram en duglig jakthund då vi upplever att det finns mycket framtidspotential i Iris. Iris fick i alla fall avsluta de här två dagarna med en fin fågelsituation där Kenth fick komma fram på ståndet för att kunna resa på kommando vilket gjorde att han ändå fick till ett hyffsat stopp på henne som i unghundsklass skulle ha räknats som godkänt.
De här två dagarna avrundades med att vi fick se Lumos göra ett superfint fågelarbete där han jobbade på en fasanlöpa som resulterade att två fasaner kom upp ur ”bräsket” och Carina fick dessutom stopp honom på ett förtjänstfullt sätt. Det blev en spontanapplåd på det arbetet. Carina har gjort ett väldigt fint jobb med honom och det kommer att bli spännande att följa dem framöver.
Nu ser vi fram emot fortsättningen för det vi sett lovar gott inför framtiden. Naturligtvis är de unga och deras kroppar långt ifrån färdigutvecklade men generellt så är det en grupp individer som rör sig på ett starkt och effektivt sätt vilket kommer att vara betydelsefullt den dag det är dags för långa jaktdagar i varierande terräng. Dessutom är de inte helt ointresserade av fågel om man säger så.
Vi började den första dagen med lite gemensam lydnadsträning bara för att hundarna skulle få en möjlighet att kolla in varandra. Är man precis sju månader fyllda skulle de säkert prioritera att leka i första hand vilket även gjorde att när vi släppte dem på fältet fick de bara springa en och en, utan att provocera dem med parsläpp. Det får komma sedan när de vet vad de ska göra på ett fält.
Sedan några blandade bilder från dagarna.
Fågelhunden 